Gislaveds gymnasium har 14 nationella program och drygt 1000 elever. Det är över 250 personal på skolan. Under många år har Gislaveds kommun varit en invandrarkommun med främst arbetskraftsinvandring. Under den senaste 15-årsperioden har det skett en ökad flyktinginvandring. Många människor i kommunen har sina rötter i forna Jugoslavien, Somalia, Afghanistan, Syrien, Finland eller Chile. De ungdomar som kommer till skolan i kommunen har bristande skolgång i sina hemländer och kanske skolgång i olika länder under sin färd till Sverige. I den kontexten är det viktigt att skolan blir en plats där det ges möjlighet för att tillgodogöra sig studierna. Om språket inte finns på plats blir det betydligt svårare för eleven. Men det kan också handla om att pedagoger behöver ha en större kulturell förståelse gällande elevens bakgrund. I det sammanhanget ville Gislaveds gymnasium låta två kollegor från varje arbetslag ta del av en fortbildning på Irland för att bli kunskapsspridare i ett utvecklingsarbete på skolan. Syftet var alltså att förbättra resultaten för eleverna med hjälp av utökade kunskaper inom språkutvecklande arbetssätt.
Gislaveds kommun arbetade sedan flera år tillbaka tillsammans med Skolverket med att utbilda skolpersonal i frågor rörande språkutvecklande arbetssätt (SKUA). Det utbildades ett antal sk SKUA-utvecklare i Gislaveds kommun (och i hela Sverige). Bakgrunden till SKUA handlar om att elever med ett annat modersmål än svenska ofta har svårigheter i många ämnen eftersom språket sätter käppar i hjulet. Därför är det viktigt att alla lärare, oavsett ämne, är införstådda med att det kan vara en problematik. Lärarna behöver också få metoder för att kunna överbrygga dessa problem. Eftersom det var ett fåtal SKUA-utvecklare i hela kommunen ville Gislaveds gymnasium bredda satsningen genom att ge fler lärare möjlighet att få kunskap i ämnet. Skolan sökte upp en professor på universitetet på Galway som skapade en kurs för att ge ökad förståelse i ämnet.