Målet för projektet kan sammanfattas i tre punkter: ämnesutveckling (klassrumsnivå), fortbildning (personalnivå) samt fördjupad internationalisering (verksamhetsnivå). Vi strävade efter att utveckla vår teoretisk kunskap om GERS och dess språksyn, samt hur denna kan hjälpa oss att förfina våra arbetssätt för en mer kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning. Arbetet med motivation och attityder samt bedömning av språklig kompetens hos eleverna var andra viktiga lärandemål inom fortbildningen. Den teoretiska kunskapen, tillägnad genom seminarieserien med Uppsala universitet samt vid kurstillfällen i utlandet, skulle kompletteras med praktiska observationer av europeiska kollegors arbetssätt i samband med jobbskuggningsresorna. På så sätt ville vi uppnå målet att ge våra språklärare meningsfull fortbildning som i förlängningen leder till en bättre språkundervisning med förhoppningsvis färre elevavhopp och underkända elever. Därigenom bidrar vi också till att realisera EU:s målbild om att samtliga unionsmedborgare ska behärska minst två främmande språk efter modersmålet. Genom att förlägga stora delar av fortbildningen i utlandet såg vi även potentialen att förstärka våra internationella kontakter och rutiner för utbyten.
Efter ett fortbildningstillfälle för lärare i moderna språk kunde vi konstatera att vi i en svensk kontext generellt inte är särskilt bekanta med Europarådets gemensamma referensram för språk (GERS). Vi bestämde oss därför att organisera ett fortbildningsprojekt för språklärare baserat på GERS. Förutom en skräddarsydd seminarieserie anordnat av Uppsala universitet såg vi även potentialen i att använda Erasmus+ (KA1) för att genom kurstillfällen och jobbskuggningar utomlands låta lärarna tillägna sig kunskaper och erfarenheter från andra europeiska länder. Då internationellt lärande för såväl lärare som elever är en prioriterad fokusfråga i vår skolas verksamhetsplan såg vi att det skulle vara ett fruktbart arbetssätt att bredda våra språklärares fortbildning genom att även inkludera dessa aktiviteter. Vi såg även att vi hade en relativt hög andel avhopp samt underkända elever i franska, spanska och tyska. Genom ett fokus på GERS handlingsorienterade och kommunikativa språksyn ville vi utveckla vårt ämnesinnehåll och undervisningsmetoder (de didaktiska vad- och hur-frågorna). Ett viktigt innehåll i detta fokus är arbetet med motivation och attityder till främmande språk, vilket vi såg mycket stöd för i GERS-ramverket.