Sverige har ett ambitiöst barnrättspolitiskt mål som slår fast att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Det ungdomspolitiska målet går ännu längre i formuleringen kring inflytande och slår fast att unga ska ha “makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. Sedan 2020 är dessutom Barnkonventionen svensk lag. I praktiken är vi dock långt ifrån att nå dessa mål och leva upp till lagen. Detta har konsekvenser, som exempelvis att svenska ungdomars förtroende för demokratin har minskat över tid enligt Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2024. Vi kunde även se liknande trender i MUCF:s rapport Fokus 21 som visade att 6 av 10 unga är intresserade av samhällsfrågor, men knappt 2 av 10 tror att de kan påverka lokalt. Genom att föra unga från hela Sverige och nationella beslutsfattare samman i dialog på temat Ungas delaktighet och inflytande i demokratin strävade detta projekt att motverka denna utveckling. Syftet med projektet var att uppmärksamma vikten av ungas delaktighet och inflytande i demokratin för att på så sätt bidra till en större och starkare demokrati där unga har makt och inflytande. I relation till detta var ett övergripande mål med projektet att möjliggöra ungas delaktighet i demokratiska samhällsutveckling genom icke-formellt lärande. Projektet strävade efter att stärka 50 ungdomars demokratiska förmågor under tre aktiviteter genom att fördjupa deras kunskap om sina demokratiska rättigheter, öka deras engagemang för samhällsutvecklingen samt ge dem nya verktyg för hur de kan bidra till den. På lång sikt var förhoppningen att detta skulle bidra till att unga känner till sina demokratiska rättigheter och agerar för och deltar aktivt i samhällsutvecklingen. Projektet hade även som mål att öka kunskapen om ungas demokratiska deltagande hos 30 deltagande beslutsfattare och hur de kan främja dessa i praktiken. Genom att delta i projektet förväntades beslutsfattarna få en ökad förståelse för ungas demokratiska rättigheter och en stärkt tilltro till ungas kompetens. Projektet förväntades därmed inte bara gynna de unga som deltar i projektet, utan alla unga i samhället som påverkas av beslutsfattarnas framtida beslut kan tänkas gynnas positivt av projektet i och med att beslutsfattarnas kompetens och kunskap höjs. Dessa kunskaper skulle stärkas hos både unga och vuxna med hjälp av metoder där målgrupperna är i en aktiv dialog och båda gruppernas perspektiv är inkluderade. De tre aktiviteterna var en uppstartshelg i Stockholm, en påverkanshelg i Sigtuna och ett dialogmöte i Stockholm. Efter kontinuerlig utvärdering av projektet inklusive effektmätning innan och efter större aktiviteter kan vi se att det totala antalet deltagare i projektet har överträffat målen och att vi i regel nått ovan nämnda eftersträvade effekter.