Bakgrunden till projektet utgår från en gemensam problematik som identifierats av båda partnerorganisationerna i Sverige och Tyskland: svårigheten att behålla unga, särskilt tjejer i åldern 15–18 år, inom föreningsidrotten samt att säkerställa en långsiktig återväxt av unga ledare. I denna åldersgrupp sker ofta ett tydligt bortfall från organiserad idrott. Forskning och erfarenhet visar att orsakerna bland annat handlar om minskat inflytande, prestationspress, brist på förebilder samt begränsade möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och utveckling. Samtidigt står idrottsrörelsen i båda länder inför ett strukturellt behov av föryngring inom ledarskap och styrelsearbete. Unga kvinnor är fortfarande underrepresenterade i beslutsfattande positioner, trots att de i hög grad är aktiva som utövare. Detta innebär en demokratisk utmaning: om unga inte upplever att deras röster tas på allvar riskerar föreningsdemokratin att försvagas på lång sikt. Projektet utformades därför som ett svar på både ett lokalt och ett europeiskt behov. På lokal nivå handlade det om att stärka ungas delaktighet i sina egna föreningar. På europeisk nivå kopplades projektet till Erasmus+ prioriteringar kring demokratiskt deltagande, inkludering och jämställdhet. Genom att skapa en internationell lärmiljö ville projektet bidra till att stärka ungas förståelse för gemensamma europeiska värderingar och hur dessa kan omsättas i praktiken i civilsamhället. Det övergripande målet var att stärka unga tjejers möjlighet och motivation att ta aktiva och meningsfulla roller som ledare, organisatörer och demokratiska aktörer inom idrottsrörelsen. Projektet syftade inte enbart till att ge teoretisk kunskap om ledarskap, utan till att skapa reella erfarenheter av ansvarstagande, beslutsfattande och gemensam organisering. De specifika målen var följande: • Att öka deltagarnas kunskap om demokratiska processer, föreningsdemokrati och hur beslut fattas inom idrottens strukturer. • Att utveckla praktiska ledarskapskompetenser genom att deltagarna själva planerade och genomförde aktiviteter. • Att stärka självförtroende, kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter i grupp. • Att öka deltagarnas upplevelse av delaktighet och inflytande i sina egna föreningar. • Att främja interkulturell förståelse, solidaritet och respekt genom internationellt samarbete. Målen formulerades gemensamt av partnerorganisationerna och förankrades i dialog med ungdomarna under förberedelsefasen. På så sätt säkerställdes att projektet svarade mot faktiska behov och intressen hos målgruppen. En viktig dimension var inkludering. Projektet riktade sig till tjejer med varierande bakgrund och tidigare erfarenheter av ledarskap. Vissa hade redan testat att vara hjälptränare, medan andra aldrig haft en ledarroll tidigare. Genom att blanda erfarenhetsnivåer skapades en inkluderande lärmiljö där peer learning blev en central metod. Den internationella kontexten förstärkte måluppfyllelsen genom att deltagarna kunde jämföra hur idrott och föreningsdemokrati fungerar i olika länder. Detta bidrog till en ökad förståelse för europeiskt samarbete, gemensamma värderingar och betydelsen av aktivt medborgarskap bortom den egna lokala kontexten. Samtliga mål var tydligt kopplade till Erasmus+ programmets prioriteringar, särskilt inom området demokratiskt deltagande och stöd till unga kvinnors egenmakt. Projektet hade därmed både en konkret lokal relevans och en tydlig europeisk dimension, vilket skapade ett starkt mervärde jämfört med en nationell insats.